Läser och hör om par som gått igenom flera missfall och undrar hur gör man för att våga hoppas igen? Om vi hade svårt att tro att det verkligen var ett plus och kände oss oroliga första gången, när vi inte visste hur ett missfall kändes. Hur kommer det då inte bli nästa gång (positivt tänkande) vi får ett plus?! Hur gör man för att våga tro igen? Låter så skönt när man hör om folk som går hur många veckor som helt utan att vet att de är gravida. Tänk om man kunde starta på vecka 12.
3 kommentarer:
Ja, de här första 12 veckorna ger en skrämselhicka. Jag har just vaknat efter en ångestattack, som turligt nog inte hade någon grund i verkligheten.
12 veckor fyllda av små milstolpar.
Jadu jag har funderat mycket på det här de senaste veckorna. Efter 3 missfall så vet man inte om man vågar tro och hoppas igen. Jag tror att jag kommer att vara skräckslagen om jag blir gravid igen, men samtidigt så ska jag försöka leva som vanligt. Hmm du blev inte så mycket klokare på det här eller hur ;-)
Jag förstår precis hur du känner. Men man måste helt enkelt hoppas & tro.. det är det som tar en framåt. Man får slå bort all oro och tro på att det finns en mening med allt.. Hoppas för oss. Kramar
Skicka en kommentar