fredag 16 april 2010
Vem?
Vem skulle jag vara om vi lyckats bli gravida och få barn på första försöket? Antagligen skulle jag vara en sådan person som jag nu irriterar mig på. En person som inte vet speciellt mycket om den kamp som många lever i år efter år. Sorgligt nog skulle jag antagligen inte vara speciellt intresserad av att lära mig mer heller. Trots att det ofta är jobbigt och känns orättvist så har jag lärt mig så mycket. Det här har verkligen format mig till den person jag idag är. Och framförallt har jag och mannen kommit varandra närmre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Håller med dig. Visst hade man velat slippa all kamp, men samtidigt har man kommit närmare varandra. Innan bebisförsöken började pratade vi aldrig om ägglossningar, mens osv. Nu är det det mest naturliga i världen att prata om...
Hej!
Vilken fin blogg du har. Har läst i nästan en timme om din resa, intressant läsning - både rolig och ledsam. Men nu hoppfull och det tycker jag man ska försöka vara när man kan. Önskar dig så mycket lycka till.
Kram Jeane
Jag tror någonstans - att vi som måste ta den här kampen - att det liksom finns någon mening. Vilken kanske man inte kan sätta fingret på. Kanske är vi starkare än andra? Kanske får vi ta hårdare smällare än människor som är svagare.
Jag känner att resan har gett mig en helt annan syn på saker och ting. Inte ta saker för givet (gjorde jag visserligen inte innan heller)
Samt att försöka informera omvärlden att ofrivillig barnlöshet är oerhört vanligt.
Kram!
Det är inte orättvist om du skulle lyckas på första försöket. Lycka till!
(Kan du göra mig en tjänst... kan du skiva ett inlägg på Nennes sida - "Resan till tre" att hon kanske kan ställa in bloggen så att fler kan kommentera, dvs oss med webadress eller som anonym. Hälsa gärna från mig, tack!)
Kram Kix
Har också funderat på det.. hur man skulle varit då? Man tar ju inte saker för givet längre och inte lika naiv!
Stor kram och tack för att du finns, blir glad av kommentarerna du lägger hos mig.
Svar till Kix:
Jag har skrivit en kommentar på Nennes sida om ditt problem.
Visst har man ändrat sig som människa under denna resan. Har verkligen format en och för min och vår del måste jag säga att man växt rejält och lärt sig prioritera rätt saker i livet.
Kram
Skicka en kommentar