Jag brukar aldrig kommentera bloggar, bara läsa... Jag vill bara skriva en rad och säga att jag uppskattar din blogg välidigt mycket. Jag har varit inne här flera gånger vid det här laget, läst och funderat! Och jag ska säga att jag känner mig mindre ensam av det du skriver. Alla i min (läs vår) bekantskapskrets har barn. ALLA! Men, inte vi... Jag och min man har försökt att bli gravida i mer än två år. Enligt vår läkare ska det inte var något som helst fel på någon av oss... Det tröstar inte det minsta! Jag känner mig lättare om hjärtat när jag får läsa dina tankar... Jag (vi) är visst inte de enda i världen trots allt! Tack!
Svar till Greegal: Man tror att allt är så lätt för alla andra men det finns nog andra områden än barn där det inte är så lätt för dom andra. Vi får försöka tänka på det.
Svar till Anonym: Tack för de orden, det värmer! En av anledningarna till denna bloggen finns är just att visa att man inte är ensam och förhoppningsvis kunna vara till stöd. Ni är inte ensamma!
Nej, när man läser allt det fina och svåra som andra skriver förstår man att man inte är ensam. Tänk så många gånger jag har blivit varvad! Först av de som fick barn tidigt, sedan av de som fick barn i mer genomsnittlig ålder och sedan av dem som fick barn ganska sent. Om jag skulle tänka så jämt, ja det vore knäckande! ;)
Dina rader satte sig som en pil i mitt hjärta! Vi har försökt bli gravida de senaste tre åren och jag har tappat räkningen för hur många gånger vi har blivit "varvade". Senast igår. Känner verkligen med dig. Men nu är du på G, snart, snart är det din tur!
6 kommentarer:
i know how it feels. Kan inte förstå hur det kan vara så lätt för alla andra jämt...
Jag brukar aldrig kommentera bloggar, bara läsa... Jag vill bara skriva en rad och säga att jag uppskattar din blogg välidigt mycket. Jag har varit inne här flera gånger vid det här laget, läst och funderat! Och jag ska säga att jag känner mig mindre ensam av det du skriver. Alla i min (läs vår) bekantskapskrets har barn. ALLA! Men, inte vi... Jag och min man har försökt att bli gravida i mer än två år. Enligt vår läkare ska det inte var något som helst fel på någon av oss... Det tröstar inte det minsta! Jag känner mig lättare om hjärtat när jag får läsa dina tankar... Jag (vi) är visst inte de enda i världen trots allt! Tack!
Svar till Greegal:
Man tror att allt är så lätt för alla andra men det finns nog andra områden än barn där det inte är så lätt för dom andra. Vi får försöka tänka på det.
Svar till Anonym:
Tack för de orden, det värmer! En av anledningarna till denna bloggen finns är just att visa att man inte är ensam och förhoppningsvis kunna vara till stöd. Ni är inte ensamma!
Nej, när man läser allt det fina och svåra som andra skriver förstår man att man inte är ensam. Tänk så många gånger jag har blivit varvad! Först av de som fick barn tidigt, sedan av de som fick barn i mer genomsnittlig ålder och sedan av dem som fick barn ganska sent. Om jag skulle tänka så jämt, ja det vore knäckande! ;)
Känner igen mig. "Alla andra" - inte jag. Jag känner mig bara seg. Men det finns ett ljus, längst bort i tunneln.
Dina rader satte sig som en pil i mitt hjärta! Vi har försökt bli gravida de senaste tre åren och jag har tappat räkningen för hur många gånger vi har blivit "varvade". Senast igår. Känner verkligen med dig. Men nu är du på G, snart, snart är det din tur!
Skicka en kommentar