Min syster berättade en sann historia hon hört om en man. Mannen hade drömt att han kom till himlen. Och i himlen mötes han av alla sina barn. När han tittade på barnen såg han att det var fler än de han haft på jorden. Men så förstod han att även de missfall som de gått igenom lett till barn i himlen.
Jag tycker att det var så fint! I medicinska termer är det ju inget barn än i vecka 7. Men för oss var det det. Och då är det så skönt att få veta att barnet får vara i himlen. Sökte på Google och hittade en hemsida om missfall som hette osynligabarn. Tyckte att det var ett bra namn. Vi kommer alltid att bära med oss vårt missfall, vårt osynligabarn.
4 kommentarer:
Hej. Har precis hittat hit och beundrar dig för din ork, och tycker det du skriver är så fint. Jag kommer fortsätta läsa och hoppas på det bästa för er del!
2008 fick vi ett missfall, det var det värsta jag varit med om. Det är tungt, det ska vara tungt! Tillåt dig att vara ledsen!
Vad fin historia och vad fint ord "osynligabarn"!
jaaa...precis så känner jag med! för mig var det ett barn vi förlorade!
krma på dig
Riktigt fint ord, osynligabarn. Jag hoppas att det stämmer att våra 3 småa är i himlen nu.
Skicka en kommentar