Visar inlägg med etikett tro. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tro. Visa alla inlägg

lördag 24 december 2011

Till er alla en riktigt god jul

Vid den tiden utfärdade kejsare Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. All gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.


Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:
”Ära i höjden åt Gud
och på jorden fred åt dem han har utvalt.”
När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.
Lukas 2:1-20

God Jul och gott nytt år 
önskar
Miraklet, mannen och Tea

Om Facebook funnits för 2000 år sedan

måndag 24 oktober 2011

Psalm 139:16

På barnvälsignelsen fick Miraklet detta fina kortet med följande bibelordet på.

Dina ögon såg mig 
när jag ännu knappast 
var formad 
Ps 139:16

tisdag 13 september 2011

Planer för barnvälsignelse

Det är några som undrar om vi ska döpa Miraklet. Inom vår frikyrkan har vi inte barndop utan barnvälsignelse det vill säga församlingen ber och välsignar det lilla barnet. Dop blir sen aktuellt när man är tillräckligt gammal och om man vill döpa sig. För mig känns det naturligt och självklart att varje människa själv ska få välja om de vill bli döpt eller inte, vilket ett barn inte kan.

Vi planerar att ha barnvälsignelse någon gång under hösten och försöker nu hitta ett datum som passar Miraklets mor- och farföräldrar...

Ett välsignat år

13 september 2010 var dagen då vi studsade på rosa moln. Graviditetstesten ligger fortfarande sparade inne i sovrummet. Det är något speciellt med dom - så fulla av hopp och välsignelse!

tisdag 30 augusti 2011

365 dagar efter DET

För 365 dagar sedan fick jag två embryon som hyresgäster. Ett av dom bestämde sig för att bo kvar länge och ligger nu i min famn. Gud är god!

torsdag 12 maj 2011

Inga ord

Det man som barnlös fruktar mer än att aldrig få ett plus har hänt Längtan till ett barn. Finns inga ord som kan trösta men ni finns i mina tankar och böner.

fredag 24 december 2010

Julafton

Jesus is the reason for the season!

Hoppas ni alla har en bra julafton.

måndag 6 december 2010

Bara ler

Jag kan fortfarande inte fatta att vi av alla som kämpar är gravida. Kommer på mig själv ibland att jag går runt och ler fånigt av lycka eller behöva ta ett litet glädje skutt. =) Gud gör under!

lördag 4 september 2010

Mirakel

Vi ber om ett mirakel (eller två) =)

onsdag 11 augusti 2010

Jag tror...

I söndags sjöng vi denna sången i kyrkan och jag kände att andra versen verkligen stämmer in på hur jag känner just nu och har känt under våra år som barnlösa. Det ger tröst.

"Jag tror på en Gud, som är helig och varm,
som ger kampglöd och identitet,
en helande Gud som gör trasigt till helt,
som stärker till medvetenhet.

Jag tror på en Gud, som gråter med mig,
när jag gråter och allting är gråt,
en tröstande Gud som kan trösta likt den,
som väntar tills gråten gått åt.

Jag tror på en Gud, som bor inom mig
och som bor i allt utanför,
en skrattande Gud som vill skratta med mig,
som lever med mig när jag dör."

Text skriven av: Christina Lövestam

söndag 25 juli 2010

En plan

Just nu känner jag ingen panik över om vi ska lyckas eller inte med IVF. Visst hoppas jag av hela hjärtat och ber att vi ska lyckas och lyckas vi inte kommer jag gråta floder. Men skulle det inte gå så har vi andra alternativ. Alternativ som vi för länge sedan börjat diskutera och drömma om. Vi har en plan och överst står just nu IVF men precis under står adoption! Vi kommer bli föräldrar på något sätt. Jag litar på att Gud kommer fixa det, annars hade han aldrig lagt ner en sån längtan efter barn.

måndag 19 juli 2010

Dumbo

Är lite inne på låten When you believe just nu och hittade en så söt version med Dumbo.

lördag 17 juli 2010

Mer tro

Idag känns det som vi inte kommer lyckas med IVF. Jag behöver mer tro!

söndag 13 juni 2010

Boktips

Jag har precis läst Svarta Vykort, En bok om tröst av Marcus Birro. Det är en bok om sorg, tröst, frustation över sjukvården och vart Gud finns i allt sammans. Marcus och sambon Jonna har förlorat två barn genom missfall i vecka 23 respektive vecka 17. Marcus försöker med boken väcker frågor om vad som är ett barn.

"Internationellt sett har Sverige låg andel dödfödda barn. Men mörkertalet är stort eftersom Sverige valt att tala om dödfödda barn först efter den 28: graviditetsveckan. Sverige borde närma sig WHOs uppfattning att ett barn är ett barn i vecka 22. Här har socialstyrelsen, i enlighet med den generösa abortlagstiftningen får man förmoda, bestämt att ett barn inte är ett barn förrän i vecka 28."
Ur boken Svarta Vykort av Marcus Birro
Efter att försökt att bli gravida igen under ett år efter andra missfallet genomgick Marcus och Jonna en barnlöshetsutredning och man hittade inga medicinska skäl till varför de inte blev gravida igen. Paret genom gick IVF och lyckades bli gravida på första försöket och är idag föräldrar till en son (feb. 2009). Dessutom väntar de nu sitt andra barn som inte kom till via IVF.

tisdag 18 maj 2010

Risken

Jag är orolig över att jag hoppas för mycket på IVF. Risken är ju betydligt större att det inte lyckas än chansen att det faktiskt gör det. Men man måste ju våga hoppas och tro annars kommer man ingenstans.

måndag 10 maj 2010

Fotspår i sanden

En man drömde att han gick längs en strand och han gick tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans det andra var Guds.

När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under hans levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under de svåraste och mest ensamma perioder av hans liv.

Detta bekymrade honom och han frågade Gud :
”Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig som mest. Herren svarade ”Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du bara såg ett par fotspår – då bar jag dig.

Författare okänd

lördag 17 april 2010

Böner

Mina dagar fylls av böner om ett mirakel. Jag vet att familj och vänner ber för oss. Jag är övertygad om att Gud kommer svara på våra böner på ett eller annat sätt en dag. Men ibland kan jag undra hur mycket bön som krävs innan ett under sker? Det bästa med Gud är att han inte alltid gör saker på det sättet som vi människor ser som logiskt utan på det sättet som är bäst för oss. Det har växt fram en trygghet i att ett mirakel betyder ett barn, vägen dit spelar ingen roll.

fredag 9 april 2010

Tacksam

Jag är så tacksam över att vi har familj och vänner som tänker och ber för oss!

måndag 15 mars 2010

Minuter & timmar

Det känns som vi har kommit tillbaka till livet vi hade innan graviditeten och missfallet. Visst händer det (ofta flera gånger om dagen) att jag tänker på det som kunde ha varit. Men dagarna rullar på och vi vågar titta framåt och hoppas igen. Jag vågar be Gud om ett mirakel. Jag hoppas bara att vi inte ska behöva vänta allt för länge på miraklet.

Läste i en andaktsbok att livet inte bara består av månader och år utan av minuter och timmar. Att man ska ta tillvara på alla dagar har man ju hört hundra gånger. Men här bröts det ner ännu mer, till timmar och minuter. Jag vill inte se tillbaka på dessa åren då vi levde med vår längtan och tänka, oj, där har vi tryckt på pausknappen under väldigt lång tid. Så dom dagarna jag orkar försöker jag att ta tillvara på.