söndag 25 juli 2010
En plan
Just nu känner jag ingen panik över om vi ska lyckas eller inte med IVF. Visst hoppas jag av hela hjärtat och ber att vi ska lyckas och lyckas vi inte kommer jag gråta floder. Men skulle det inte gå så har vi andra alternativ. Alternativ som vi för länge sedan börjat diskutera och drömma om. Vi har en plan och överst står just nu IVF men precis under står adoption! Vi kommer bli föräldrar på något sätt. Jag litar på att Gud kommer fixa det, annars hade han aldrig lagt ner en sån längtan efter barn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
skönt att du kan känna ett lugn i att allt kommer ordna sig! Självklart kommer det göra det, även om det kan kännas avlägset ibland.
Jag tror precis som du att Gud har en plan och att han fixar detta på bästa sätt. Biologiskt eller inte, det återstår att se bara det får bli efter Guds vilja.
Jag önskar ibland att jag också hade en tro på något, på Gud. Men tyvärr tror jag det finns mycket som händer som är djupt meningslöst, därför att det sker helt slumpmässigt. Det betyder inte att jag inte ser hopp, för om vi arbetar för att något bra ska hända, så tror jag att chanserna ökar för att just det ska hända. Och adoption är ju en sådan sak som man faktiskt kan påverka till vissa delar själv. Önskar dig lycka till, vad det än blir! :-)
Det finns en plan, oavsett det är Gud eller någon annan som planerar. Jag tycker att det är bra att ni inte hakar upp er på bara en väg.
Skicka en kommentar