På onsdag är det dags att besöka mödravården för första gången. Innan dess ska vi ha funderat på om vi vill göra KUB-test eller inte. Tidigare erbjöds KUB-test bara till gravida-kvinnor som fyllt 35 år men nu erbjuds tydligen alla (i alla fall i vår lansting).
Vad är då ett KUB-test?
KUB består av två tester, nackuppklarning och biokemisk screening. Tillsammans har testen 90 % tillförlitlighet när det gäller att diagnostisera Downs syndrom. Genom blodprov kontrollerar man två hormoner i den gravida kvinnans blod. Vid ett senare tillfälle görs sedan en så kallad nackuppklarning vilket innebär att man med hjälp av ultraljud mäter bredden på vätskespalten i fostrets nacke. Ju bredare denna spalten är ju större risk att fostret har Downs syndrom. Resultaten från testen och den gravida kvinnas ålder används för att bedöma hur stor risken är att fostret har en allvarlig sjukdom eller skada.
Proverna påverkar inte risken för missfall. Ofta används testerna som utgång om man går vidare med fostervattenprov. Alla kvinnor från 35 år erbjuds fostervattenprov eller moderkaksprov. Dessa tester kan med nästan 100 % säkerhet fastställa om fostret har Downs syndrom eller andra skador. Men med dessa tester finns det risk för missfall. 0,5-1 % vid fostervattenprov och 1-2 % vid moderkaksprov.
Det finns ingenting som skulle kunna påverka oss att inte vilja ha det här barnet. Men skulle det vara någonting som inte står helt rätt till så kanske man behöver lite tid för att bearbeta detta. Eller hur ska man tänka?
16 kommentarer:
Jag tycker du ska tänka på att du är ung och har en extremt låg utgångsrisk. Svaret på KUB-testet du får kommer vara en riskberäkning på allt från 1:2 till 1:20000. Vilken risk kommer vara cut off för er att gå vidare med invasiv fosterdiagnostik (moderkaksprov/fostervattenprov)? Värt att verkligen fundera på... För vid dessa är riskerna som du skriver ca 1%riskökning för missfall (jag vet inte vad du har för siffror, det är i princip samma riskÖKNING för missfall vid båda ingreppen). Du som är så tidigt i graviditeten kommer inte kunna göra fostervattenprov heller förresten, det sker efter v 15.
Jag tycker naturligtvis man ska göra precis som man själv vill, men det är värt att fundera på hur man ställer sig till risk-beräkningen man får. Vad gör ni om risken är 1:400? 1:30? För om ni ändå bestämt er för att behålla barnet oavsett så är det som sagt en riskökning för missfall med ca 1% vid invasiva ingrepp - och skulle ni kunna utsätta barnet för den risken? Det är ju som sagt upp till var och en att bestämma men allt sådant måste man fundera över noga innan man gör något så enkelt som ett KUB-test. Och återigen, du är ung och har väldigt låg risk för ett barn med kromosomavvikelser från början.
Det här var bara mitt inlägg i debatten, som medicinskt utbildad vet jag att det är många som blir besvikna på KUB-testets risk-analys (det ger ju inget ja eller nej-svar), att man inte vetat det innan osv.
Lycka till!
Hej
Hittade hit av en slump så först grattis till graviditeten!
Om jag ska gå till mig själv så hade inte jag valt kub-test.. man hör de som får väldigt liten sannolikhet för DS som ändå får ett barn med Downs syndrom och samma åt andra hållet. Om jag hade gjort KUB som visade att risken hade varit stor för DS så hade jag nog lagt stor del av graviditen till att fundera å hur liver kommer bli för den lill*. Eftersom ni ändå kommer behålla barnet så spelar det ju ingen roll!
Men självklart ska ni själva fundera på vad NI vill. Huvudsaken är ju att det är rätt beslut för er.
Kan även förstå din tankegång i att man vill kunna förbereda sig lite men jag hade nog inte vågat riskera fostervattenprov mm.
Men jag var ju nervös för att barnet tagit skada av att vi målat med oljefärg här hemma! :)
Lycka till med beslutet!
/Emma
En vän till mig gjorde, efter sitt första IVF-försök, abort efter fostervattenprov som visade DS. Hon var ganska långt gången (minns inte exakt hur långt) när hon gjorde abort och hon sa att det var fruktansvärt. När hon åter blev gravid (via IVF igen) gjorde hon istället moderkaksprov därför att detta går att göra mycket tidigare, detta visade inget och hon födde en liten tjej - ett ljuvlig liten tjej.
Själv är jag helt på det klara med att göra KUB-test därför att det är helt ofarligt. Vad jag skulle göra sedan har jag inte funderat klart på (är ju inte gravid ännu så...). Självklart ska du göra som du känner blir bäst.Jag står på din sida vad du än väljer.
Kram
Jag tror som första kommentaren att det är otroligt viktigt att tänka på hur man ska gå vidare med ett dåligt resultat. För min del kände jag som du; att när man fått kämpa så mycket för ett barn skulle jag aldrig välja bort det pga DS (särskilt som dessa barn idag har bra liv). Och. Jag ville aldrig riskera missfall och ville därför inte göra fostervatten/moderkaksprov. Det är nog viktigt att tänka igenom innan vad som händer om man får ett dåligt resultat. De flesta som jag känner som gjort KUB-testet har bara hoppats (och utgått ifrån) ett bra resultat och där har deras tankebana stannat. Jag har svårt att förstå det. Men jag vill också säga att jag var väldigt orolig hela min ivf-graviditet och i efterhand skulle jag kanske blivit lugnare av att ha gjort testet, om det visat ett bra resultat. Nåväl, nu har vi fått en fin liten tjej! Lycka till.
KUB-testet visar inte bara risken för Downs syndrom, utan även två andra kromosomavvikelser som båda är allvarliga och som leder till för tidig död för barnet, om jag har förstått det rätt. Det finns mer info om man googlar på det tror jag. Vi valde att göra KUB-testet på grund av dessa andra två kromosomavvikelser och fick en låg risk. Vi kan ju ändå inte vara säkra, men det gjorde oss lugnare i alla fall.
Men KUB test visar inte bara risken för Down-syndrom, utan även risk för avvikelsen av kromosomerna 13 och 18.
Herregud vad svårt... Lycka till med vilket du än väljer!!
Vi valde att göra KUB-test just av skälet av vi på bästa sätt ville kunna förbereda oss ifall det skulle visa sig att sannolikheten för trisomi 13, 18 eller 21 var hög. Nu fick vi bra resultat, men om det hade varit det motsatta hade vi aldrig valt att avbryta graviditeten, barnet är lika efterlängtat av oss oavsett om det motsvarar samhällets normer eller ej.
Jag har syskon och vänner som bor i landsting där man inte erbjuder KUB ens om man har fyllt 35, och de hade hellre velat göra KUB än fostervattensprov, dels pga att man måste vänta längre in i graviditeten med fvp, dels för att det trots allt finns en liten risk (1 %) för missfall.
Men jag förstår också de som väljer att avstå KUB för att det känns osäkert. Det viktiga är att göra det som känns rätt för en själv. Kram!
(oj, det blev visst en lång kommentar :-) )
Angående de andra kromosomavvikelserna:
Ja, det stämmer att man även mäter risken för 13 och 18. Men man måste fortfarande gå vidare för att få exakt rätt diagnos. Och 13 och 18 är extremt allvarligt, det händer nästan aldrig att dessa graviditeter går vidare eftersom de är så allvarliga. Det är helt klart DS (trisomi 21) som det handlar om ang KUB-test, även om man såklart kollar för de andra kromosomavvikelserna också. Jag menar bara att man som resultat endast får en riskbedömning, aldrig ja och nej-svar. Och okej om man får lägsta risken, 1:20000. Men om man inte får det då?
Vi valde att göra KUB för att få en bedömning på om vi skulle gå vidare med ev fostervattens- eller moderkaksprov. Det var viktigt för oss båda, och jag personligen var rädd eftersom jag fått besked från olika håll om min dåliga äggkvalitet. Vi ville inte heller 'bli tagna på sängen' med att vårt kommande barn bar på någon svår kromosomskada där det inte skulle överleva, så i vårt fall var det solklart med KUB.
Viktigast är att göra det som känns bäst för er och att ni pratat igenom eventuella konsekvenser oavsett besked. Lycka till!
Jag gjorde KUB med båda barnen (med dottern var jag 23 och med sonen 25år) båda gav otroligt bra siffror 1:20000.
Dock föddes dottern med en kromosomavvikelse iaf.
Valde att göra testet för att ha tid att läsa på om barnets behov ALDRIG för att få alternativet abort.
Vi är rekomenderade att göra fostervattenprov eller moderkaksprov pga att maken är bärande av robertronsk translokation (13 & 14:e kromosomen). Om barnet skulle ha kromosomfelet skulle vi ta bort barnet då dem oftast inte lever mer än 1 år pga de skador barnet får. Dock har vi inte tagit ställning till DS. Kram Lila
Min svärmor gjorde ett fostervattenprov som visade att barnet hon bar på hade en allvarlig kromosomavvíkelse som innebar att han inte skulle klara sig. Läkarna rådde henne att göra abort men hon stod på sig att hon ville behålla barnet. TUR var det för barnet visade sig vara fullt frisk och är idag min man!
Svårt val. Vi valde att göra KUB-testet, och visst blev vi lugnade av att vi fick en bra siffra, men det är ju som sagt en uppskattning och inte ett definitivt svar så man kan ju inte vara säker. Håller med övriga att det är bra att ha funderat innan på vad man ska göra vid en högre risksiffra.
Jag tycker att Evelina skriver det så bra. =) Vi valde att inte göra KUB-testet.
Skicka en kommentar