torsdag 24 mars 2011
Andra föräldrarutbildningen
Idag på föräldrarutbildningen har det pratats om förlossning och olika sorters smärtlindring. De andra verkar vara lite smått stressade inför förlossningen. Jag kanske är naiv men jag känner ingen oro. Jag inser att det kommer göra sjukt ont men det har fötts barn i alla tider och det finns lindring att få. Kanske har det med att sjukhus och sjukvården är vardag för mig. Men jag har ju ett tag kvar att börja oroa mig på... ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Men det handlar nog om att ställa in sig, min särbo utbrister varje gång de visar en förlossning hur ont det verkar göra & frågar om inte jag är rädd för den biten. Men jag håller med dig, man har ju alltid fött barn & i Sverige känns det inte så farligt... Fast vem vet hur det känns när man väl är där om nåt år :)
Jag hann inte heller vara orolig innan hur förlossningen skulle vara osv. Jag såg bara fram emot den för då visste jag att vi äntligen skulle få träffa vårat älskade pyre.
Jag läste inget innan om smärtlindring, jag såg dvd:n Innan du föder men den gav mig ingenting. Sen väl på förlossningen så sa jag som det var, att jag inte hade koll utan att jag ville lyssna på min kropp och förlossningen gick hur bra som helst, jag skrattade mig igenom den (låter dumt) jag tog eda och lustgas, vet egentligen inte varför jag tog eda men det kanske inte hade gått lika bra utan den.
Du har nåt jätte roligt att se fram emot!
Kram
Nått jag rekommendera är gravid Yoga.
Jag tänkte inte så mkt på smärtlindring innan utan som föregående talare sa "jag ville lyssna på min kropp".
Yogan hjälpte mig jätte mkt, sluta med att jag bara hade lustgas och att jag använde mig av yogan, det mentala man lärde sig där. =)
Jag hade exakt samma tänk som du inför förlossningen med Astrid. Hade inte skrivit någon förlossningsplan utan tänkte "go with the flow", hade ju inte den blekaste aning om hur det skulle kännas (bortsett från att det skulle göra ont :D). Det gick bra med ett bad och lustgas, men då gick det ju rätt snabbt efter att vi kommit in till förlossningen.
Du har något riktigt fantastiskt och häftigt framför dig, jag är faktiskt lite avundsjuk fastän jag har min lilla tjej ute i världen nu, skulle väldigt gärna vilja föda henne igen :D
Kan inte annat än att hålla med föregående - du har något helt fantastiskt att se fram emot!
Jag fick mitt första barn, en liten dotter, i februari och jag hade som du inte några stora "planer" om hur förlossningen skulle se ut. Det hela gick sedan väldigt mycket fortare än jag tänkt mig. Hade lustgas en kort period men tyckte inte den fungerade så tog sedan bort den och hade inte någon smärtlindring alls. När jag tänker på min förlossning nu så är det precis som Hanna skriver - att jag är avundsjuk på dig som har det fantastiska att föda barn framför dig och att jag skulle kunna föda min dotter igen! :)
Det jag ville skriva till dig var egentligen att önska dig lycka till och att jag är övertygad om att det kommer att gå bra! Tror att det är bra att inte ha för stora förväntningar på att det ska gå till på ett visst sätt då det säkerligen i allafall inte kommer att bli som man tänkt sig. Andas lugnt och lita på din kropp - den är gjord för att föda barn och man är så mycket starkare än man tror!
Jag hade samma inställning som du innan förlossningen, tror att det kommer att gå så bra för er. Kram!
Skicka en kommentar