Jag har alltid trott att jag skulle sväva runt på ett rosa moln när jag får ett plus. Jag har blivit sur på folk och bloggar som inte kan vara glada för det under som har skett. Men nu sitter jag här och förstår varför. Vi som kämpar/kämpat så för ett plus vet allt för väl allt som kan gå fel och vad som kan hända. Jag är livrädd.
6 kommentarer:
Hej! snubblade in på din blogg helt av en slump och blev hel-engagerad direkt! Känner sååå med dig. Fick själv ett plus efter 7 månader (förstår att det kanske verkar kort för dig...) Men hann bli ganska nojig när månaderna gick. Nu hade jag världens tur och har idag en härlig dotter på tre månader. Dock stack fadern redan när jag var gravid men det är en annan femma ;)
Håller härmed tummarna för er att allt skall gå fantastiskt bra från och med NU! Kramar från cyberrymden
Förstår verkligen att du är orolig, det skulle jag också vara. Men jag tror att det kommer att gå bra, och håller tummarna för säkerhets skull. Kram.
Hej! Har läst din blogg ett litet tag nu men jag är en sådan där som är dålig på att kommentera... Jag ville bara säga att jag vet precis vad du går igenom. Efter fyra års slit, ett utomkvedes och ett missfall är jag nu gravid i 7 veckan och är LIVRÄDD! Haft blödningar, men fått se pickande hjärta på VUL. Men ändå vågar man inte tro det. Man vågar inte vara glad. Jag och maken vågar knappt andas om vad som kanske komma skall, och vi lägger i varje mening till "men vi får ju se om det går".
Nu håller vi tummarna för oss båda!
Jag håller tummarna så hårt det går! :)
Jag förstår dig, första gången jag plussade testade jag hur många gånger som helst, om jag ska vara helt ärlig så har jag testar många gånger de andra gångerna också ;-)
Jag håller mina tummar för dig!
Kram
Alla sätt att reagera är normalt. Jag är inte ofrivilligt barnlös, utan gravid efter normalt försökande utan alltför lång väntetid. Jag reagerade precis på samma sätt som dig!
Jag är i vecka 35 och fortfarande lika orolig över att nåt ska hända... Kanske inte så uppmuntrande att höra, men du får i varje fall veta att det är normalt att reagera som du gör.
Lycka till med din fortsatta graviditet!
/Anna
Skicka en kommentar