Det känns som i stort sett alla blogg jag läser har fått ett positivt graviditetstest, ruvar eller är iväg och adopterar. Det ger mig hopp och jag känner mig taggad för att fortsätta vår resa mot ett barn. Men jag brottas fortfarande med tankar över vilken väg Gud har tänkt ta oss dit med. Som jag ser det nu finns det tre vägar, spontan graviditet, IVF eller adoption. Det finns säkert vägar som vi inte ens har sett som möjligheter. Kanske måste jag inse att jag inte kan ha kontroll över allt och bara se vart Gud leder oss. Varför är ovissheten så svår?
1 kommentar:
Förstår precis, vad du menar. Trots att ovissheten är väldigt jobbig får vi nog bara lita på att Gud gör det bästa av det, när vi lagt det i Herrens hand! Kram
Skicka en kommentar